Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.203
"Olycklige yngling," sade hon med en af rörelse
darrande stämma, "detta allt kan ni omtala utan en
skymt af blygsel! Kan då några års fängelselif
verkligen så döda hvarje gnista af alla ädlare känslor, eller
var verkligen er uppfostran så förvänd, att ni aldrig
lärt skilja dygden från lasten? Och dock ha både er
ädle, högsinnade lärare och hans aflidna maka
försäkrat oss, att ni i botten vore en god, ja på visst sätt
högsinnad yngling."
Jag satt som förstenad, den unga qvinnan
fortfor: "Kasta bort er förderfliga, er galna fåfänga, rif
upp den så, som jag nu sliter sönder detta tryckta
bevis derpå" — hon ref sönder tidningslappen och
kastade bitarne på den halft nedbrunna brasan — "lär
er att fatta hela ert elände i dess verkliga gestalt och
tänk på att ännu rädda er åt en hederlig framtid.
Ännu är det ej för sent," fortfor hon och räckte mig
samma hand, som hvilat på min skuldra. Jag grep så
häftigt efter den, som en drunknande griper efter det
tåg, hvilket kastas till hans räddning, och störtade ned
för hennes fötter under konvulsiviska snyftningar.
"Icke så, stackars gosse, icke så!" sade hon och
befallde mig mildt, men bestämdt, att släppa hennes
hand och stiga upp. "Sansa er," sade hon allvarligt
och lugnt, "tiden tillstädjer oss ej något längre samtal,
ej heller duger jag till predikant, och fru Walléns bön
om min mors beskydd för er kan blott så till vida
uppfyllas, att hon utverkat min fars tillåtelse, att ni någon
gång, under det ni arbetar häruppe, kan få tala vid
henne, men hennes helsa är så svag, alla
själsskaknin-gar äro ytterst farliga för henne, så att jag har
nödgats lofva henne att säga er hvad jag nu sagt. Sällan
befattar jag mig med några omvändelseförsök, ty jag
är ej så ung, att jag kan hysa några illusioner om
framgången af dylika försök på hjertan, som dagligen
förhärdas genom beröringen med alla möjliga brott. —
O, fängelset är något gräsligt, ej för straffen, hvilka
här utstås, utan för brotten, som här begås!–"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
