- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
211

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.211

tog han plats bredvid mig och nämde, utan långa
förberedelser, namnet på det onda, som i synnerhet hotade
att draga mig i ett ännu djupare elände. Jag
förskräcktes häftigt och gömde ansigtet i mina händer,
likt ett mörkrädt barn. Han fortfor:

"Detta är under alla omständigheter den värsta
olycka en fånge kan råka ut för, ty denna känsla, som
hos den fria menniskan vanligen blir en stark drifkraft
till ädla handlingar, leder i fängelset antingen till
förtviflan, vansinne, eller till de skändligaste brott. Du
yttrade en gång, att man deruppe" — han gjorde
en rörelse med handen — "äfven känner något om
fängelsets svartaste hemligheter. Huru skulle det vara
möjligt annat för tänkande menniskor? Det svar, hon
gaf dig, är ensamt betecknande nog, och innehåller en
högtidlig protest mot barnauppfostran inom
gemensam-hetsfängelserna, men äfven, om aldrig en fånges eller
en pigas osedliga tal orenat hennes oskyldiga öron, så
skulle hon dock ej kunnat lefva i en oskuldsfull
okunnighet — tänk endast på de åtgärder, hvilka vidtagas
för att hindra de brott, som ej kunna nås af straffet!
Hon känner ju, liksom hvar och en, som har utsigt
öfver fängelsegården, fullkomligt ordningens och
göro-målens gång här, hon vet till hvilket ändamål den eller
den mönstringen eller fånguppställningen sker, alla
utom en enda. Tystnad eller förlägna svar på hennes
oskyldiga fråga måste upplysa äfven den tanklösaste
qvinna. Dock är denna kunskap, så förfärlig den än
måste vara för en ren och finkänslig qvinna, ej den
största grymhet hon här utsättes för; du har hört nog
af samtalen här, för att förstå mig, och att de qvinnor,
hvilka tvingas att lefva i beröring med fångar, äro
utsatta för förolämpningar och faror, skall jag med ett
par exempel bevisa dig:

"Den halftokige cellfångens bref till direktörens fru
känner du till, men du vet ej, att detta första
efterföljdes af flera, dem jag lyckades uppsnappa innan de
lemnade fängelset, för att, genom fria personers
medverkan, komma till sin bestämmelse. Ett af dem und-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free