Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö0
"Fästningslifvet var hyggligare än korrektionslifvet,
eller rättare, det yar mera stadgadt, ty här var ingen
dömd på obestämd tid, utan vi hade ett föste för hela
lifvet, och under de sju första åren trifdes jag rätt
väl, ty vi förtjenade bra på våra arbeten; jag var
borstbindare och benarbetare, och vi kunde, liksom
korrektionisterna, skaffa oss allt hvad vi önskade,
deribland både kort och tärningar. Bland andra
hemliga nöjen hade vi inrättat en liten roulette i en af
våra kastruller, men på den lades dock beslag af en
vaktmästare, som fann, vårt sätt att steka en gås,
hvilken vi köpt i staden, något besynnerligt; gåsen
togs nemligen från kaslrullen så snart vi trodde oss
obemärkta, och spelet fortsattes. På det åttonde året
fick jag frihetssjuka, och får man den bara grundligt
i faggorna, så är man i stånd till allt, utom att bli
qvar. Jag gjorde en djerf rymning och var fri en
månads tid, om det annars kan kallas frihet att jagas
af kronobetjeningen som en räf af hundar. Jag stal
dock bra nog på ett par ställen, men "jag hade inga
vänner* som ville gömma hvarken mig eller godset,
och då var det ej underligt, att jag åter blef fast.
Men kamraterna, hvilka prisat min raska rymning,
gjorde narr af min korta frihet, som utomdess blef
mig dyr nog, ty för rymningen eller stölderna, jag
visste ej hvilket, fick jag mina modiga fyrtio par
spö, och då jag skulle afföras till fästningen, stod med
stora bokstäfver på min förpassning: "fängslas med
fasta hand- och fotbojor"; man knusslade aldrig med
jern i gamla tiden.
"Yid min återkomst till fästningen fick jag klart
för mig, att de fyrtio paren endast vore betalning för
stölderna, ty jag skjutsades genast ner i en cell,
belägen i ena tornet och kallad Nollan. Här, i sällskap
med råttor, mörker och köld, plågades jag flera veckor
innan herrarne i Stockholm dömde öfver min rymning,
för hvilken jag ändtligen fick sex månaders
cellbestraffning med fasta fotbojor. Derefter släpptes jag
ut bland de andra fångarne, försedd med en jernbult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
