Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Glad öfver att det blott var hans vanliga griller,
svarade jag: "Det var ju idel goda förebud; fönstret
säger: fri som luften! och mathemtaren: han behöfver
mig ej längre och jag vill ej tillhöra en annan."
"Länder har, vid Gud, rätt! Att jag icke tänkte
derpå! Jag får säkert nåd och köper mig ingen ny
mathemtire, men fönstret får jag låta laga, ty jag kan
möjligen få dröja här ett par dagar."
Han fick pinas två hela månader efter denna dag
innan han erhöll budskapet om nåd och frihet. Kunde
jag väl under denna tid ha hopp, att han ens hörde på
mina bekymmer?
Äfven min frihetstimme slog, men jag hade af
entreprenören låtit öfvertala mig att stanna q var i hans
tjenst mot en temligen hög betalning. Hvad skulle jag
ute i verlden, fans väl der något hjerta, som deltog.för
den straffade, den förnedrade?
Ingen fans nu i fångelset, som kunde gifva mig
ett godt råd, direktören hade fått sig en lugnare plats
och var redan afflyttad dit, och sjelf var jag så
förslöad af det långvariga fångelselifvet, att jag fann
be-qvämast att på sätt och vis fortsätta detsamma. Men
efter att troget hafva tjenat entreprenören under ett
par år och derunder invigt honom i alla fångelsets
förhållanden, hvilket för honom var af stor vigt att
känna, erhöll jag en dag — det var på vintern —
min aflöning för månaden samt mitt afsked; han behöfde
mig ej mera.
Midt i vintern stod jag nu utan vänner och utan
arbete; gamla fängelsekamrater frestade mig, och jag
skulle otvifvelaktigt åter begått brott, om ej Wallén,
himlen vete genom hvems vink, kommit mig till hjelp.
Af honom fick jag respenningar, och är nu i Amerika.
Kort efter min frigifning erhöll jag ett bref från
min mor, hvari hon med lifliga färger skildrade det
lysande lif hon förde; det enda bekymmer hon kände,
var öfver sin oförmåga att lära sig "det främmande
språket, som ingeniören talade med andra qvinnor".
Mig sände hon en kråsnål jemte sin förlåtelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
