- Project Runeberg -  Äventyr /
165

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Flickan som ännu icke var fullväxt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Tänker att jag också går in nu», sade Tudor. Han
steg upp och satte sitt glas på bordet. »Jag änmar
starta strax i morgon bittida. Det är rent
förskräckligt så länge jag har hållit till här — godnatt!»

Och så satt Sheldon där ensam och undrade, om
Tudor skulle ha beslutat sig för att starta följande
morgon, ifall Joan icke hade rest. Nåja, det fanns ju
en smula tröst i det, att Joan helt visst inte velat
stanna på Berande för någon mans skull, icke ens för
Tudors. »Jag reser om en timme» — dessa hennes
ord genljödo i hans hjärna, och när han slöt
ögonlocken, kunde han se henne resa sig och uttala dem.
Han smålog. I samma ögonblick som hon fick höra
underrättelsen, beslöt hon sig för att resa. Det var
icke mycket smickrande för dem, men vad betydde
vilken man som helst i hennes ögon, när en skonare
som kunde få köpas i Sydney hägrade för hennes sinne?
En sådan kvinna! En sådan kvinna!

Under de följande dagarna föreföll Berande
Sheldon oerhört ensligt. Morgonen efter Joans avfärd
hade han sett Tudors expedition ge sig av uppåt
Bale-suna, sent på eftermiddagen hade han genom teleskopet
sett röken från Upolu, som hade Joan ombord och
var på väg till Sydney; och på kvällen satte han sig
ensam vid middagsbordet och ägnade mera tid åt att
se på Joans tomma stol än åt sin måltid. Han kom
aldrig ut på verandan utan att först kasta en blick
bort till hennes hydda i hörnet av gårdstomten, och
då han en kväll hade likgiltigt stött bollarna hit och
dit på biljarden en stund, överraskades han av att
finna sig stå och stirra på spiken, där hon från början
hade hängt upp sin Stetsonhatt och sitt revolverbälte.

165

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free