- Project Runeberg -  Äventyr /
198

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Bevisar att böcker kunna vara goda rådgivare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Men hon sa’ det i alla fall — eller hur?» vidhöll
styrmannen.

»Ja — det gjorde hon, om ni nödvändigt vill ha det
bestyrkt. Och eftersom vi nu ha kommit in på det
där, så kan ni lika gärna upprepa vad hon sa’ till er,
när ni sa\ att ni inte ville rekr}Ttera på
Poonga-Poonga-kusten, om ni så finge hyran fördubblad.»

Sparrowhawks rödbrusiga ansikte blev ännu rödare,
och han försökte slå bort hela saken med fnitter och
grimaser.

»Fortsätt, fortsätt!» uppmanade Sheldon, och
Munster gick vidare i sin berättelse.

»’Vad vi behöva är en kraftig hand’, sa’ hon. ’Det
är enda sättet att handskas med dem, och vi måste
ha ett fast grepp i dem från början. Jag tänker gå i
land i natt och hämta själva Kina-Kinå med mig
ombord, och jag frågar inte ens vem som är villig att
gå med, ty jag har på förhand ordnat vars och ens
åliggande. Jag tar min besättning med mig och en
vit man.’ ’Den vite ä’ naturligtvis jag, sa’ jag —
för nu var jag så vild att jag kunnat ge mig av åt själva
helvetet och tillbaka igen. ’Naturligtvis ä’ det inte
ni’, sa’ hon. ’Ni ska’ ta hand om båten som utgör vår
betäckning. Curtis har sin plats i
rekognosceringsbå-ten. Fowler följer mig. Brahms tar hand om
Havstrollet och Sparrowhawk om Emily. Vi starta
klockan ett.’

»Det va’ ett segslitet jobb att ligga där i
betäcknings-båten. Aldrig hade jag trott att det skulle vara så
svårt att göra ingenting. Vi stannade på ungefär
femtio famnars avstånd och såg den andra båten gå in.
Det var så mörkt under mangroveträden, att vi inte

198

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free