- Project Runeberg -  Äventyr /
216

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Som mellan två män

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men jag vill att ni en gång för alla skall lära er förstå,
att jag inte har kommit till Salomonsöarna för att bli
gift. Det är en prövning som jag kunde ha ådragit
mig därhemma, utan att behöva uppsöka den genom
att segla tiotusen mil över oceanen. Jag måste bryta
mig en egen väg här i världen, och jag har kommit till
Salomonsöarna för att göra det. Att gifta sig är inte
mitt sätt att bryta väg. Det kan vara lämpligt för
somliga kvinnor, men inte för mig — tack så mycket.
När jag slår mig ned för att tala om coprafrakter,
vill jag inte ha samtalet späckat med giftermålsanbud.
Och för resten — för resten ...»

Rösten svek henne, och när hon fortsatte, hade
den fått ett bedjande tonfall, som nästan övertygade
honom om att han burit sig åt som ett odjur.

»Förstår ni det inte själv? . . . Det fördärvar ju
alltsammans. Det gör hela situationen omöjlig —
och — och jag som var så glad över vårt
kompanjonskap och stolt över det också. Förstår ni då alls
inte? ... Jag kan ju inte fortfara att vara er
kompanjon, om ni kominer med kärleksförklaringar . . . Och
jag, som var så glad!»

Missräkningens tårar glittrade i hennes ögon och hon
hade svårt att kväva en snyftning.

»Jag varnade er på förhand», sade han allvarligt.
»En så ovanlig situation mellan man och kvinna kan
inte räcka länge. Jag sade er det från början.»

»Ja visst — jag har fullkomligt klart för mig vad
ni gjorde. » Nu var harmen framme igen och det
kvinnligt bedjande var försvunnet. »Ni var ganska diskret i
edra varningar. Ni var mycket angelägen att varna mig
för alla andra män på Salomonsöarna, utom för ersjälv. »

216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free