Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Gogoomy gör slut på Kwaque helt och hållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemska knivarna i deras händer vittnade om onda
avsikter.
»Ni skära gräs!» kommenderade Joan i oavvisligt
befallande ton.
Men Gogoomy sköt fram sin andra fot. Hon mätte
avståndet med ögonen. Det skulle vara omöjligt för
henne att svänga om hästen och komma undan. Då
bleve hon nedhuggen bakifrån.
Och i detta spännande ögonblick inpräntades de
omgivande ansiktena som ett oförgätligt minne i
hennes sinue. En av vildarna, en gammal man, hade
öronlappar så uttöjda och nedslitna, att de nästan
hängde ned på hans bröst — en annan, med den
afrikanska platta och breda näsan, hade nästan slocknade
ögon, som voro så djupt gömda under de bistra
ögonbrynen, att man endast såg deras sjukligt gulaktiga
vitor — en tredje hade ovanligt tjocka läppar och tovigt
kindskägg. Och Gogoomy — aldrig förut hade hon
sett hur jämförelsevis vacker han var fastän så lik ett
upproriskt och egensinnigt vilddjur. Hos honom fanns
en viss primitiv medfödd aristokrati, som helt och
hållet saknades hos de andra. Hans kroppslinjer
voro mera avrundade än deras, huden var slät, väl
oljad och fri från utslag. Han bar ett enda halsband
av delfintänder, och vid detta hängde en stor
halvmåne, skuren av ett opalskimrande musselskal.
Omkring pannan hade han en rad rent vita kaurisnäckor,
och en enda lång fjäder hängde ned ur hans hår.
Ovanför den rundade vaden bar han en rad vita pärlor som
ett strumpbaud. Han föreföll verkligen oerhördt
sprätt-aktig. Kostymen kompletterades av ett smalt bälte.
E11 gammal och härjad man såg hon, som hade djupa
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
