Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. I Buskskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förväntan. Men icke ett prassel hördes, icke den
minsta rörelse kunde förnimmas — ingenting annat
än den fuktiga, tryckande stillheten.
»Bushman aldrig stanna», sade Binu Charley högt
och mer än en spratt till vid ljudet av hans röst. »Alltid
gå lika illa. Koogoo inte se med öga. Han icke
begripa alls.»
Koogoos armar hade böjts ihop under honom, och
han låg skälvande där han fallit. Just då Binu Charley
kom dit fram igen, gav den sårade med en konvulsivisk
ryckning upp andan och låg orörlig.
»Pilen har gått rakt igenom hjärtat», sade Sheldon,
då han reste sig efter undersökningen. »Den måste
ha kommit från något slags giller.»
Han lade märke till det spända uttrycket i Joans
bleka ansikte och såg, att hon med vidöppna ögon
stirrade på det som nyss förut varit en levande människa.
»Jag hade själv rekryterat honom», viskade hon.
»Han kom direkt från buskskogen vid Poonga Poonga
och gick ombord på Martha och erbjöd sig att ta tjänst.
Och jag kände mig så stolt. Han var min förste
rekryt ...»
»Minsann — se på den!» avbröt Binu Charley, som
hade böjt undan lövverket invid stigen och blottat en
båge så massiv, att ingen bushman skulle ha kunnat
spänna den ensam.
Binumannen tog reda på fällans mekanism och
blottade den i det toviga busksnåret gömda strängen,
som vid beröringen med Koogoos fot hade skjutit av
pilen.
De voro djupt inne i urskogen. Där rådde en
dimmig skymning, icke ett knippe solljus kunde på måfå
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
