- Project Runeberg -  Äventyr /
265

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Huvudskallejägarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han hade knappt sagt detta, förrän några dova slag
på en bytrumma ljödo högt ovanför dem. Men slagen
kommo långsamt, de vittnade icke om något slags
panik. De vandrande befunno sig rakt nedanför byn,
och de hörde galande tuppar, ett par grälande
kvinnoröster och ett skrikande barn. Stigen var nu hårdt
trampad och så brant, att de flera gånger måste stanna
för att hämta andan. Bredare blev den aldrig, och på
åtskilliga ställen hade trampande fötter och tidsåldrars
regn skurit ur den så att den låg tjugu fot under
jordytan.

»En man med ett skjutvapen skulle kunna hålla
stånd här mot tusen», viskade Joan till Sheldon.
»Och tjugu man skulle göra det med bågar och pilar.»

Så kommo de ut vid byn, som låg på en liten platå
beväxt med gräs och ett och annat träd. Där höjdes
en vild kör av varningsrop från kvinnorna, som rusade
ut ur hyddorna och likt skrämda vaktlar störtade
över till motsatta sidan av den fria platsen, under
flykten dragande med sig sina små och större barn.
Samtidigt började spjut och pilar falla bland inkräktarna.
På Sheldons kommando började nu tahitierna och
männen från Poonga-Poonga använda sina skjutvapen.
Spjut och pilar upphörde att falla, bushmännen
för-svumio till sista man, och striden var slutad nästan
lika fort som den hade börjat. Ingen av deltagarna i
expeditionen hade blivit sårad, men ett halvt dussin
bushmän lågo döda. Dessa voro de enda som funnos
kvar, de sårade hade de övriga burit med sig därifrån.
Tahitierna och männen från Poonga-Poonga hade
gripits av stridslystnad och ville förfölja de flyende,
men det ville Sheldon icke tillåta. Det blev en ange-

265

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free