- Project Runeberg -  Äventyr /
266

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Huvudskallejägarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

näm överraskning för honom att Joan understödde
honom i detta beslut — ty under striden hade han en
gång sett på henne och funnit, att hennes vita ansikte
lyste av stridsiver likt ett glimmande svärd, hennes
näsvingar flämtade och ögonen lågade.

»Stackars vildar!» sade hon. »De följa ju endast
sin natur. Att äta upp sitt eget släkte och taga
huvudskallar är god moral för dem.»

»Men de borde läras att icke taga vita mäns
huvudskallar», sade Sheldon.

Hon nickade och sade: »Om vi upptäcka ett enda

huvud här, bränna vi byn. Hallå, Charley! Vad för
plats de förvara huvud?»

»Tänker huvud finns i djävulshus», blev svaret.
»Det där stora hus vara djävulshus.»

Det var det största huset i byn, grant utstyrt
med fantastiskt flätade mattor och med stolparna
utskurna i oanständiga och ohyggliga bilder, halvt
mänskliga och halvt djuriska. Där gingo de in, och i dunklet
därinne snavade de över sovstockar, som användes
av byns ungkarlar, och de slogo huvudena emot
festo-ner av besynnerliga votivskänker, som torkade och
skrynkliga hängde ned från takbjälkarna. På bägge
sidorna stodo grovt tillyxade avgudar, somliga löjligt
snidade, andra endast oformliga träblock, insvepta i
unkna och obeskrivligt smutsiga halmmattor. Luften
var kvav och tung av förruttnelse, och de uppträdda
raderna av fiskstjärtar och halvt renskrapade
hund-ocli krokodilkranier gjorde ingalunda platsen sundare.

Midt i huset satt en gammal man hopkrupen framför
en långsamt pyrande eld, tänd i askan efter tusen
föregående eldar — och han blinkade apatiskt vid

266

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free