Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Vill ni inte betala mig först? bad han. Det blir
sju och sex.
— Jo tack, skrattade jag, och sedan skulle jag inte
se röken av er mera.
— Det blir väl snarare jag, som inte får se röken
av er, om ni inte betalar mig först, ropade han.
En skock trasiga åskådare hade redan samlats
omkring vagnen och därför skrattade jag bara och gick
till butiken.
Den största svårigheten jag hade här, var att få
mannen, som expedierade mig, att förstå, att jag
verkligen önskade gamla kläder. Men efter fruktlösa försök
att pracka på mig nya, alldeles omöjliga kavajer och
byxor, tog han äntligen fram ett bylte använda kläder,
medan han gav mig hemlighetsfulla, talande blickar,
för att låta mig förstå, att han genomskådade mig.
Han ansåg tydligen, att han på grund av min rädsla
för att bli upptäckt kunde skörta upp mig ordentligt.
Han tog mig för en man, som råkat i klistret, eller för
en farlig förbrytare från andra sidan oceanen — i
varje fall en man, som till varje pris ville undvika
polisen.
Men jag grälade med honom och diskuterade den
oförskämda skillnaden mellan priset och varans värde,
tills han blev fullständigt förtvivlad och trodde sig
böra sätta hårt mot hårt. Till sist valde jag ett par
grova, men mycket slitna byxor, en sliten rock, som
ännu hade en knapp kvar, ett par spikskodda kängor,
som tydligen varit med om kollossning, en svångrem
och en mycket smutsig sportsmössa. Mina underklä-
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
