Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag flög i väg som en besatt, ty vaktarna voro efter
mig i tron att jag tänkte smita. Men strax innan de
hunno upp mig, fick jag tag på en gammal gumma
och fick stoppat kotlettbenen i hennes förkläde.
O, barmhärtighet! O, välgörenhet! Stig ned till
"spiken" och lär av "Ginger". På avgrundens botten
handlade han lika ädelt och mänskligt, som vi uppe på
höjderna någonsin handlat. Det var duktigt gjort av
"Ginger", och om också den gamla gumman fått en
eller annan sjukdom av dessa "massor av skärt kött"
på kotlettbenen, var det likväl vackert handlat. Det
mest slående i händelsen är dock enligt min
uppfattning, att den stackars "Ginger" uppförde sig som en
besatt vid tanken på, att så mycket mat skulle gå till
spillo.
Det är en regel, att den som kommer in på ett
ar-betshärbärge, stannar där två nätter och en dag; men
jag hade sett mer än nog, hade betalt för min
säckvävskoj och min skilly alldeles tillräckligt och gjorde mig
klar att smita.
— Kom och låt oss försöka komma ut, sade jag
till en av mina kamrater och pekade på porten, som
ännu stod öppen efter likvagnen.
— Och så få fjorton dar?
—• Nej, de kan inte ta oss!
— Jag har kommit hit för att vila mig, sade han
vänligt. Och en natts sömn till kan då inte skada.
Denna uppfattning hade de alla, varför det inte
var något annat för mig att göra än att försöka komma
undan, ensam.
.87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
