Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trötta, av nattens oväder utmattade människor behöva,
då de hä stått och väntat timvis på att få sin hunger
stillad. "Själafångarna" — som de fattiga kalla de
religiösa agitatorerna — borde studera litet psykologi,
om de vilja ha någon framgång i sitt arbete.
Vid elvatiden kom frukosten, inte på tallrikar utan
inpackad i papper. Jag fick inte så mycket, som jag
behövde, och jag tvivlar på att en enda fick så mycket
som han önskade sig eller blott hälften av vad han
behövde. Jag gav hälften av mitt bröd till "trampen",
som väntade på Buffalo Bill, och han var lika glupsk,
då han hade ätit som innan. — Detta är alltså
frukosten! Två skivor bröd, ett litet stycke bröd med
russin i, som kallades "kaka", en genomskinlig ostskiva
och en mugg "förhäxat vatten"!
Många av oss hade väntat sedan klockan fem på
denna traktering, och ingen av oss hade väntat mindre
än fyra timmar. Därtill hade vi förts ihop som en
svinhjord, stått packade som sillar i en tunna, blivit
behandlade som förtappade, fått höra predikningar och
böner. Och det var dock inte allt.
Knappast var frukosten över — det gick nästan
fortare än man hinner berätta det — förrän de trötta
huvudena började nicka och sjunka ned, och inom fem
minuter hade hälften av oss fallit i sömn. Inga tecken
tydde på att vi skulle bli utsläppta och man
förberedde tydligen ett möte.
Jag såg en liten klocka på väggen. Den visade
tjugofem minuter i tolv. Vad tiden dock flyger, tänkte
jag — och jag som skall ut och söka arbete.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
