Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockan var tolv, då jag kom ut på gatan. Jag kunde
inte riktigt göra klart för mig, om jag kom från
fräls-ningsarmén eller från ett fängelse.
Halva dagen hade gått, och det var en god bit ut
till Stepney. Dessutom var det söndag, och varför
skulle någon, även om han var hungrig, söka arbete
på en söndag? Jag ansåg dessutom, att jag haft en
ansträngande natt genom att vandra på gatorna och ett
hårt dagsarbete med att skaffa mig frukost, varför jag
frigjorde mig från föreställningen, att jag var en
nödlidande ung man, som sökte arbete, prejade en
omni-bus och hoppade upp.
Då jag rakat mig och badat, lade jag mig
fullständigt naken mellan rena, vita lakan och föll i sömn.
Klockan var sex på kvällen, då jag slöt mina ögon,
och då jag ånyo slog upp dem, var klockan nio på
morgonen. Jag hade sovit femton timmar i sträck.
’ Medan jag ännu låg och dåsade, vände mina tankar
tillbaka till de sju hundra olyckliga, som jag hade
lämnat, då de sutto och väntade på gudstjänsten. För
dem fanns det intet som hette rakning, bad, rena vita
lakan och alla kläderna av och femton timmars sömn.
När gudstjänsten var över, började deras tunga
vandring på gatan på nytt i hopp om att finna en
brödkant innan kvällen, och sedan följde den långa
sömnlösa natten utan tak över huvudet under tyst grubbel
över det svåra problemet att finna en brödskorpa till
frukost, när dagen grydde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
