Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"De sade den gång de hyrde, att de hade två barn,
men då de flyttade in, visade det sig, att de hade
fyra. Kort efter ökades familjen med en femte
medlem, och värden sade upp dem. Detta togo de
emellertid ingen hänsyn till, men en vacker dag kom
sundhetsinspektören, som så ofta måste se mellan
fingrarna med lagen, och hotade min vän med rättsliga
åtgärder. Han vidhöll, att det var omöjligt att förmå
familjen att flytta, och familjen förklarade, att man
ingenstans ville ta emot den, då man inte ville ha så
många barn för den hyra de kunde betala, vilket är
den vanliga jämmern hos de fattiga. Vad var att göra
häråt? Värden befann sig i knipa. Till sist
hänvän-de han sig till polismyndigheterna, som sände en man
för att skriva rapport om saken. Sedan dess har det
förflutit tjugo dagar och ännu har intet blivit åtgjort.
Är detta ett undantagsfall? Tyvärr inte; det är helt
vanligt."
I förra veckan företog polisen en razzia i ett illa
beryktat hus. I ett av husets rum fann man två barn;
de togos med av polisen och sutto nu på de anklagades
bänk för att de hållit till i huset liksom de kvinnor
man tagit. Barnens far hade blivit kallad till
förhöret, och han upplyste, att han själv, hans hustru och
två äldre barn, förutom de två, som tagits av polisen,
bebodde det ifrågavarande rummet; han tillade, att
han blott bodde där, därför att han icke kunde få
något annat rum för de två shilling och sex pence
han kunde betala i veckan.
Polisen släppte de två små lagöverträdarna och gav
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
