Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparsamhet och kris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess innehavande befinner sig i en undantagsställning.
Kapitalet är ett privilegium, och ett sådant kan icke åtnjutas
av alla. Ett samhälle, där alla äga ett kapital, är en
motsägelse. Tänkbart vore blott ett samhälle, där alla ägde en
samlad skatt, d. v. s. en fond, som i avseende på årlig
avkastning vore precis lika litet givande som det guld en
armenier nedgräver i innersta hörnet av sin koja. Denna fond
bleve sålunda för ägaren icke en produktionsfond, utan en
konsumtionsfond, vilken vore stadd i försvinnande från
första ögonblick ägaren använde en del av den för sina behov
eller med andra ord: från första ögonblick han ville börja
njuta lönen för sin avhållsamhet under den föregående tiden.
Om en arbetare av sin lön varje vecka satte in en krona
på sparbanken, så finge han efter åtskilliga år ett kapital
av t. ex. 10,000 kr., vilket gåve antag 500 kr. i ränta. Men
om alla arbetare, d. v. s. massan av folket, samtidigt hade
gjort lika stora insatser, månne alla dessa kapital — låt
vara att de stigit till 10,000 kr. — även då skulle giva ett
årligt utbyte av 500 kr. Den som tror detta måste stanna
inför ett stort frågetecken, på vilket intet svar gives; när
alla åtnjuta ränta, vem är det då, som betalar den? Eller
med andra ord: räntan är till sin natur en inkomst utan
arbete; då alla åtnjuta inkomster utan arbete, vilkens arbete
är det då, som giver upphov åt dessa inkomster?
För att flytta frågan ur det skenbaras’ värld in i det
reellas: penningen är blott de ekonomiska förhållandenas
fenomen, deras overkliga återspegling. De inkomster, som i
denna fenomen värld åtnjutas utan arbete, måste i den
verkliga världen motsvaras av produkter, som frambragts eller
tillägnats utan arbete. Att dylika merprodukter kunde
skapas åt var och en utan arbete är en naturlig omöjlighet. Det
kan endast tänkas under förutsättningen av ett samhällsskick,
en värld, där naturen själv med alla dess krafter är så pressad
i människans tjänst, att den utgör likasom en enda
automatisk maskin, en mekanism, som utan människans åtgörande
lyder hennes vilja samt producerar allt vad hon behöver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
