- Project Runeberg -  Länge, länge, sedan . . . Sagor /
40

(1903) [MARC] Author: Anna Wahlenberg With: John Bauer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älfkungens bal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hukade hon sig ned med händerna för ansiktet och snyftade, så att
den lilla silfverkronan darrade.

Men då gick det en stingande tanke genom mjölnarflickans
själ. Det var svårt att veta, att man kunnat göra någon
lycklig och inte gjort det.

Och hon kände, att den tanken icke skulle lämna henne.
Den skulle följa henne in i drömmen. I hennes brudslöja skulle
den sitta som en pinande tagg, och midt i hennes lycka skulle
den taga bort hennes frid.

Men det kunde hon inte lida.

Hastigt öppnade hon fönstret och kastade ut sin vackra slöja.

— Tag den då! ropade hon. Men glöm bara inte att
lämna igen den innan dagen gryr.

Som en blixt var den lilla älfvan framme vid fönstret, och
som ett hvitt moln flög hon med slöjan öfver fälten.

Men mjölnardottern stack fötterna i sina skor, kastade på
sig en kjol och hoppade ut genom fönstret. Hon ville se, hvart
hennes slöja tog vägen. Och följande det hvita molnet sprang
hon öfver stubbar och tufvor, tills hon stannade bakom albuskarna
vid stranddalen, ty där såg hon en syn, som hejdade henne.

Hela dalen var full af sväfvande älfvor. Men midt ibland
dem satt älfkungen på sin tron, som bestod af en stor, hvit
lilja. Hans ansikte sken ljust och vackert, omgifvet af sina
långa lockar. Hans mantel var af silfverskir och sammanhållen
af gnistrande spännen. Guldspiran höll han i handen, och hans
ögon följde de dansande älfvorna, som gledo förbi honom.

Men när man såg närmare efter, var det endast en älfva,
som hans ögon följde, hon, den nykomna, hon med det hvita
molnet, mjölnardotterns brudslöja.

Det höjde och sänkte sig så mjukt, det lilla molnet. Det
bredde ut sig som hvita vingar. Det flög förbi som en jagad sky.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/awlls/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free