Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollgubben i Storberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säcken. Men hur det var, förargade det honom, att Olle inte
var rädd för honom. Han tyckte inte det var i sin ordning.
Det skulle ha gått lättare att köra ner honom i säcken, om han
sparkat och skrikit som andra barn. Och så beslöt han att
skrämma honom.
— Hör du Olle, sade han, tänk om jag ändå skulle vara
trollgubben ?
— Å, sade Olle och tittade på honom, han ser inte alls
ut som du. Han har buskar till ögonbrun, och det har inte du.
Han har en mun, som går upp till öronen, och det har inte du.
Han har en vargtass i stället för vänster hand, och det har inte
du. Så det går inte att lura mig.
— Hur ser jag ut då? frågade trollgubben.
— Som en annan människa, vet jag, tyckte Olle.
Men det lät så lustigt i trollgubbens öron, att han slog till
ett flatskratt. Och med detsamma passade Olle på och kastade
en brödbit i gapet på honom.
— Där har du för du är snäll och inte är någon
trollgubbe, sade han.
— Oho, oho, oho, hostade trollgubben af alla krafter.
Men hur han bjöd till, så kom inte brödbiten upp för det utan
slank allt längre och längre in i halsen. Och nere var den.
Då skedde emellertid det märkvärdiga, att han inte kunde
se på Olle med samma ögon som förut. Nu, när han tagit
emot något af honom, kunde han inte vilja honom något ondt
utan tvärtom.
— Jaså, du tycker jag ser ut som en människa, sade han.
Det var första gången någon sagt mig det. Men ser jag ut
som en människa, så ska jag väl vara som en människa. Hör
upp nu.
Och han reste sig, tog en liten pipa ur fickan och blåste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
