- Project Runeberg -  Länge, länge, sedan . . . Sagor /
42

(1903) [MARC] Author: Anna Wahlenberg With: John Bauer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De bästa uapnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, det var ett arbete! Harald hade inte väl spunnit en
armslängd, förrän ett litet odjur till dvärg slet sönder tråden för
honom. Han försökte vara lugn och tålig, men ju flitigare han
var, ju flera odjur kom det omkring honom och förstörde, hvad
han gjort. Till slut blef han ond och kastade undan
småttingarna, så de gjorde kullerbyttor och foro i väggen. Men lika
bra mådde de för det och voro genast på honom igen.

Den tråd han spann blef icke jämn men omöjlig att slita
sönder, och när pansarskjortan var färdigflätad, bestod den
egentligen af bara knutar.

Då han fått den på sig, stod den gamle dvärgen bredvid
honom igen.

— Så där ja, nu ska vi bara laga så du får något på
hufvudet, som de inte kunna bolla af, sade han och förde honom
genom en ny gång vidare in i berget.

De stannade i en väldig bergsklyfta, där åtskilliga dvärgar
höllo på med att spänna ut en svart, elastisk massa, som andra
sköto pilar och kastade tillhyggen på. Gingo dessa igenom,
knådades massan ihop igen.

— Hvad ska det där tjäna till? frågade Harald.

— Här är den stora tillbakastudsningsapparatfabriken, sade
dvärgen. Härifrån härleda sig alla kvicka svar och alla hugg,
som gå igen. Och här ska du göra din mössa.

Han gaf honom ett stycke af den mörka gummimassan,
och den skulle nu Harald göra sig en hufvudbonad af. Det
gick i blinken, men när han satte den på hufvudet, sköto
dvärgarna pilar på honom, så att det gjorde fasligt ondt, och
han fick stora bulor. Så knådade han ouppbörligen om
mössan, och till sist började tillhyggena icke längre kännas utan
studsade tillbaka till dem, som afsändt dem, och dvärgarna
hoppäde och skreko »ih!» och »oj!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/awlls/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free