Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunntappen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det blef kväll, och de fingo Jerker att gå och lägga sig på
höskullen.
Sedan han legat där en stund, smög han sig likväl ner
igen, gick lyssnande kring huset och upptäckte då, att de bägge
kvinnorna, i tron att han sof, gått in i matrummet och satt sig
att äta kvällsvard. Kvick som en ål slank han då in i förstugan,
öppnade handkammaren, som fortfarande var olåst, och gled in
i det förbjudna rummet.
Men fastän det ännu var något dager, kunde han icke se något
annat märkvärdigt därinne än ostar och mjölkbunkar på alla hyllor.
Plötsligt hörde han emellertid matrumsdörren öppnas, och rädd
att bli ertappad kilade han in sig mellan några äppeltunnor. Han
hade heller inte hunnit mer än huka sig ner, förrän
Skinnare-frun och hennes långa, snörpiga dotter kommo in med ljus i
händerna.
Käringen ställde ifrån sig sitt, och så började hon leta och
trefva i sin ficka, tills hon fick fram en stor tunntapp, som hon
slog in i ett hål i väggen, hvilket Jerker icke sett förut. Sedan
drog hon till sig en mjölkpall, satte sig rakt under tappen och
tog en stäfva mellan knäna.
Därpå började hon klappa och dalta med tunntappen,
under det hon ropade, som när man ropar ihop korna:
— Kossorna, kossorna, kossorna, kossorna! Kossorna kom!
— Hvilken ska’ du mjölka först i dag? frågade dottern.
— Äh, jag tänker, jag tar väl klockarefars Bönan — sade
käringen.
Och så ropade hon:
— Kom, Bönan! Kom, Bönan! Kom, Bönan!
Då såg Jerker, där han låg, hur det svällde ut ett stort
kojufver från tunntappen, och käringen grep genast tag i spenarna
allt under det hon sjöng om och om igen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
