Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets kung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han själf tyckte, att han var alldeles densamme som förr i
världen. Dräkten kunde omöjligen ha sett ut på annat vis.
Nå, hans lille son skulle väl åtminstone känna igen honom
nu. Sedan han kom hem, hade prinsen varit ganska blyg för
honom, men nu skulle nog hans minne vakna.
Han gick in i barnkammaren och ropade på prinsen. Men
inte heller han lockades till förtroligbet af den granna dräkten.
Han kröp tvärtom in i en vrå och ville icke komma fram.
Då blef kungen bedröfvad ända in i hjärtat. Inte ens
hans barn ville känna igen honom. Och öfverallt mötte honom
så underliga blickar, till och med från ministrarne och hoffolket.
Det var, som om man väntat sig, att han skulle bli deras gamle
välbekante kung igen, så fort han fått sin hvardagsdräkt i
ordning, men nu, när han väl fått den på sig, kände man sig
helt besviken.
Och kungen gick sorgsen in till drottningen och lade sitt
hufvud i hennes knä. Hon var den enda, som kände igen
honom.
Men ute i staden började folket att hviska.
— Tänk, om det inte vore vår rätte kung! sade en.
— Har ni hört, att de säga, att vår rätte kung blifvit
ihjälslagen i kriget och att den, som sitter däruppe i slottet,
är en bedragare? sade en annan.
— Det är klart, att det är en bedragare, sade en tredje.
Hans egen son känner ju inte igen honom.
Vid alla knutar och hörn hviskades det. Och hviskningarna
gingo ända upp i hoftrapporna och hofsalarna, så att ibland var
det riktigt nära, att kungen hade hört dem. Till slut hviskade
man inte längre utan talade högt, och en vacker dag trängde
en svart folkhop in i kungens rum. Ur hopen steg själfve
krigsministern fram, och kring honom ställde sig hofherrarne. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
