- Project Runeberg -  Axel och Anna /
14

(1911) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Axel och Anna eller korrespondens mellan tvenne våningar. En liten roman i biljetter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14

förslager i hufvudet. Du har väl hört talas om den geni-
fulla mannen, som tände eld på huset för att få omfamna
sin älskarinna» Hvad tycker du om honom? 1

Anna till Axel.

Att han var, är och blir en mordbrännare; och jag
har den största fasa för en sådan. I

Axel till Anna.

Sätta en stege upp mot ett fönster, och sväfva uppför
och in på kärlekens vingar, är och har en så rasande
tjuf-tournure, — men, Anna, — att i en luftballong göra
sin visit har, tror jag, ej blifvit brukadt sedan den turkens
tid, som, enligt persiska sagan, under Mahomets namn, så
besökte sin sköna. En omöjlighet vore det inte, och jag
ser möjligheter i allt, utom i att längre lefva utan att se dig,

Anna till Axel.

För alla hedniska resande uppför stegar eller i
luftballonger är jag ej hemma. Jag förklarar att jag ej vill
känna, ännu mindre älska någon sådan.

I Axel Ull Anna. I

Hvarföre visar du dig aldrig i fönstret, hvarföre går
du aldrig ut, hvarföre tages det aldrig emot, hvarföre läser
du dig så envist och evigt inne? Är det för min skull?

Anna till Axel.

Bästa Axel, min faster är ganska sjuk, det vet du;
jag får intet ögonblick gå ifrån henne; det är med möda
jag smyger mig till att skrifva till dig, och ber dig för Guds
skull hvarken bränna upp mig eller slå sönder mina fönster.
Tror du att jag mellan droppflaskor och recepter finner
mig ha förträffligt roligt? men det enda jag kan göra, det
enda äfven du bör göra, är att vara stilla och afbida tiden.

Axel till Anna.

Vara stilla! Så gärna hade du kunnat säga det åt
stormen, som nästan gör att hela huset runkar, och som jag
kunde vilja skulle kasta omkull det, om den med en fläkt ai
kärlekens anda i mina armar ville kasta... Anna, du får ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:53:34 2006 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/axelanna/0018.html

Valid HTML 4.0!