Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Axel och Anna eller korrespondens mellan tvenne våningar. En liten roman i biljetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Tänk ej heller på något ledsamt. Jag gör mig till din
osynliga sjukvakberska, kommer och sätter mig vid din
hufvudgärd i min hvita klädning och mina ljusa lockar, som du
sist var så nöjd med. Se på mig får du inte, den gröna
sänggardinen drar jag tör. Du måste slumra, och då vill
jag sjunga för dig en liten vaggvisa, hör... eller snarare
hör inte, utan sof du!
»Unga Axel har jag kår»,
Anna sjöng med suckar tunga;
Ty hon tänkte: »Axel unga»
Herre Gud, så svartsjuk är!» I
»När han kan som fasteman,
Ack, så hård och svartsjuk vara,
Hur skall det sig sammanpara,
När vi hustru bli och man?»
»Skall jag gråta alla dar,
Axel alla dagar banna?
Grymma Axel, falska Anna!
Sälla afundsvärda par.»
Axel, ja jag har dig kär;
Men skall så vår sällhet blifva?
Bäst att strax på båten gifva
Äktenskapet, visst det är.
Axel till Anna.
Axel hörde Annas sång,
Ville harmonien ej störa;
Tyckte visan god att höra,
Blott att den var något lång.
Så sjöng han med manlig röst:
»Anna, vill du ro mig hämta,
Aldrig med min låga skämta,
Den är lifvet i mitt bröst.»
»Och hvem bättre kan än du
Svartsjuks-yran från mig drifva,,
Salig ro för evigt gifva?
Söta Anna, blif min fru.»
Anna till Axel*
Anna hörde Axels sång,
Tyckte näsvis nog den vara.
Sade: »därpå skall jag svara,
Axel, dig en annan gång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
