Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Axel och Anna eller korrespondens mellan tvenne våningar. En liten roman i biljetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Ax-el Ull Anna.
Är ej heller nödigt. Ingenting skall hindra min hustru
från att vara snöhvit, så till kropp som till kläder.
% * min älskade Anna, slå ej med kallt uträknande
världs- och småhetssinne till jorden mina sköna sällhets-!
tempeli Låt oss bli lyckliga, ej för andra, mem för oss
själfra! Vill du, så kunna vi det visst. Min lön är visst
ringa, som jag redan sagt, ett intet emot hvad jag önskade
kunna tillbjuda dig. Trehundrade riksdaler riksgälds är
vår årliga inkomst. Det är visst litet, ganska litet,* mm!
din kloka hushållning, inin sparsamhet och ordning skall
likasom töja ut hvar styfver. Människan behöfver så litet
för att lefva,... själfva lifvet är ju så kort. Med liten
egendom har man få omsorger; ju mindre omsorger, ju
mindre sorger och bekymmer.
Med liten barlast far lätt och lustigt jullen öfver
ömsom stigande, ömsom sjunkande böljor. Låt oss modigt stiga
uti: vinden är gynnande, stränderna blomsterklädda,
himlen molnfri, och framför oss går kärlekens milda stjärna,
som lyser oss fram till hamnen. Jag är nu mycket upprörd;
efter hand skall jag för dig utveckla mina plajier.
Anna till Axel.
Min goda Axel, på lifvets haf blåsa sällan zefirer,...
där tumla rätt vilda stormar. Jag fruktar mycket, att jullen
utan barlast skall kastas omkull vid första vindstöt.
Axel till Anna.
Om man är rädd och pultron — ja, — om man förlorar
jämnvikten vid minsta pust. Men bort med liknelser! De
förvilla blott; jag vill gå rakt på saken.
Jag har (du vet det) en liten gård nära staden. Den
är väl liten: ganska liten och knappast värd 300 riksdaler;
men man kan allt för väl bo där. Tak öfver hufvudet var
allt hvad våra förfäder fordrade, då de byggde sina
hyddor. Och hvad voro de icke för härdigt och härligt folk.
Vi äro mindre och vi ha mer. Två rum och kök har vårt
lilla sällhetstempel, ett grönskande potatisfält omgifver det,
och en trädgård, där lätt de skönaste fruktträd, de vackraste
blommor kunna trifvas, förvandlar hela det lilla stället till
ett verkligt paradis. Ett litet hönshus... Anna, jag
förlåter dig ej, om du skrattar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
