Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Axel och Anna eller korrespondens mellan tvenne våningar. En liten roman i biljetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
det skall göra din tröst, det skall gifva dig lugn, för en
framtid, där Axel skall vara så fjärran skild från dig.
Jag tror på Gud, barmhärtig, vis och allestädes
närvarande. Jag är en kristen till min tro: att mina
gärningar framdeles måtte vittna om denna min tro, låt oss båda
bedja till Honom, som kraften ger!
Jag tror att du, min Anna, älskar mig, och att hvart
min irrande varelse på jorden må kastas, skall ett hjärta
känna med mig, en tanke följa mig. — Ljufva medvetenhet
af en ängels närvarelse!
Skyddande skall denna min fasta tro förena sig i mitt
hjärta med minnet af mina fel... brott äro de... och,
härdande det emot frestelserna, af mig dana denna bättre
människa, som Anna ville älska. 1
Axel till Anna,
en half timme senare.
Jag har ännu ej bedt dig förlåta mig, och jag har
ändå gjort dig så mycket ondt... Axel, svag, häftig,...
var ej värdig dig, Anna. Förlåt honom dock; uti ett var
han stark... i sin kärlek... och den skall lefva med
andedräkten i hans bröst. Förlåt honom alla dina tårar... se
mina rinna.., välkomna oly eks vänner... baden hennes
fötter! Tårar af ånger, af kärlek, af smärta och af vällust...
rinnen, rinnen, hvad I kunnen vinna, är förlåtelse!..- I
Din hårlock... får jag behålla den? Jag skall bära
den på mitt hjärta, och främling, irrande och ensam i den
vida världen, skall jag med den dock föra med mig något,
som talar till mig om ängeln, som var min.
Var min... nu min ej mer! Jag har ett ord att säga...
mitt sista ord.,, ack det är svårt! Anna, du är fri!
Jag har mera ingen rättighet till din hand.
Axels är fläckad, Annas är fri! Din ring återsänder jag.
Nu är allt slutl
Kl. 11.
Stunden är inne. Jag har stått vid fönstret och
betraktat himmelen. Stjärnorna tindra klara... "klara, som på
den afton — minns du den? — då vi växlade ringar, sågo
upp till himmelen och voro saliga som änglar.
Aftonstjärnan strålade då mildt och klart ned öfver oss. Någon gång,
Anna, då sorgliga minnen af flydda stunder ej skola vara
dig ovälkomna, se på denna stjärna och tänk på Axel!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
