Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhoppningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fingrar i pennan och, för att skingra den ledsnad jag kände, ville jag försöka en skildring af den husliga
sällheten — en sällhet som jag aldrig känt. För öfrigt
filosoferade jag, blåsande i mina frusna händer: »är jag då den förste som i inbillningens rosengårdar sökt en värma, som tingens hårda värld nekar honom? Sex riksdaler för en
famn granved, nej prosit, ej förr än december! Jag skrifver!»
Lycklig, trefaldt lycklig den innerligt förenade familj,
inom hvars slutna krets intet hjärta blöder eller glädes
ensamt, ingen blick, intet leende lämnas obesväradt, och
vännerna ej med ord, men i gärning dagligen säga hvarandra:
»din sorg, din glädje, din sällhet är min!»
Skönt är det fredliga, det tysta hem, som skyddande kringsluter lifvets trötte pilgrim, som kring sin vänligt
flammande härd till hvila församlar gubben vid stafven, den
kraftfulle mannen, hans älskande maka och lyckliga barn,
som, i den härmade jordiska himlen, hoppa med jollrande
jubel omkring, och sluta en i oskuld framlekt dag med att, tacksägelsebönen ännu på leende läppar, somna vid föräldrarnes bröst, under det moderns ljufva röst i hviskande vaggtoner berättar för dem hur kring deras läger
Små änglar gå vakt,
De slå en ring,
De vaka omkring
Bädden, där oskulden sofver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
