Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den ensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befrielse, hvars enda fröjd — en spindel — af en omänsklig hand blifvit honom beröfvad. - Men kunna de ej äfven se upp till Gud och säga: »vår Fader!» Och brottslingen, som förtjänar att lida därföre att han förorsakat lidande, hvem är olyckligare än han? — men om han ångrar, är han ju förlåten — den förlorade sonen kan stå upp och gå till sin fader. — Barnet af en Far, evigt god, bör det väl någonsin känna förtviflan? Ack, den som lärde oss att kalla Gud vår Far, han allena har rätt känt det mänskliga hjärtat och vetat att gifva det en aldrig felande tröst!
*
Den döde har tröstat de dödlige — och de röster som ropat: »vi lida» — ha ropat: »vi äro tröstade». — Evangelium är öppet för människosläktet och det har öppnat
himmelen — men ett knotande, ett missnöjdt hjärta erkänner
det ej.
*
Men de elaka? men de till djuriskhet sjunkne? — men de millioner som lefva och dö i mörker — i eländets och okunnighetens natt? Vänliga stjärnor, som lysen så klara,
— mystiska himlens ljus! hoppfullt blickar jag till er, - I ären världar för hoppet; — högre uppfostringsanstalter för
jordens olyckliga barn — tänker jag mig i er — o ja, tryggt
kan man hoppas... Gud är ju allgod!!!
*
När vår tro är fast — och vårt hopp grundadt på ett säkert ankare — då är mycket lugnadt hos oss, och isynnerhet står vår framtids himmel klar; men likväl kan vårt hjärta ännu mycket lida, och dagens börda synas oss ännu odräglig. Det tillhör den mänskliga visheten att afhjälpa. Vaktom oss för modlöshet, för inbillningens fantasmagorier — och sökom hvar och en för sig den oskyldiga förströelse, de möjliga små tröster och nöjen, som ofta ligga oss nära, om vi vilja vara uppmärksamma därpå. Den stora frågan är att bibehålla sig god och ren — och sedan att lida så litet som möjligt. Medlen därtill äro på en gång lika och olika för alla — men ingen skall sakna dem, som blott har ögonen öppna för att se dem.
*
Att barmhärtigt öppna dem på de blinda borde vara deras sak, "hvilkas lott det blifvit att vara så till sägandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/axelanna/0128.html
