Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den rätta eller 'Hustru min'
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men vet man med visshet, på hvad språk Adam gjorde
sin kärleksförklaring till Eva?» frågade jag en dag en
språkforskare af mina vänner med ett allvar, som han lika
allvarligt besvarade med: »ja, ganska visst! Det var alldeles
precis detsamma språk, på hvilket hon svarade!»
Djupsinnigt sagdt! Skada blott att jag icke blef mycket slugare
därpå. Skada öfverhufvud, evig skada, att man så litet vet
om kärleksförklaringarne före syndafloden. Kunde man
fiska upp en kärlekshistoria från denna tid, så skulle den
ha färskhet och friskhet mer än någon af våra allra nyaste
romaner. Och den där allra första i den morgonfriska tiden,
i paradisets lunder — hvad den måtte ha varit — särdeles!
Ack, ännu i denna, flera tusen år gamla värld andas
en fläkt af paradisets vår genom hvar människas lif, i
den stund hon säger: »jag älskar! jag är älskad!»
Kläder och föda, ämbete och hushåll, mitt och ditt,
stora och små omständigheter och svårigheter, som vår
ordnade värld (bra litet lik förra paradiset, misstänker jag!)
städat upp omkring oss för att tämja vår vilja och stäfja
vår gång samt göra oss förståndiga och ledsamma, allt är
glömdt i detta ögonblick, eller rättare allt är förvandladt,
idealiseradt; en lefvande anda är inblåst i stoftet; nej, det
finnes intet stoft, bara blomsterdoft. Dessutom går och
står man då ej på jorden: man sväfvar, man dansar, man
flyger! Ja, så blomstrar lifvet än i dag för hvarje lycklig
Adams son, i den stund han funnit sin Eva. Men Adam
hade det bäst, han! Ty som det på hans tid fanns blott en
Eva, så kunde han ej misstaga sig; och hon på sin sida
kunde ha hvarken val eller kval. Men vi, legio! vi ha icke
lätt att i den stora sväarmen af Adams barn urskilja hvilken
för oss är den rätta. Om hvar och en ville uppriktigt bikta
sina erfarenheter på detta gebit, så vore det ganska
lärorikt — och säkert ganska roligt med. Och som jag icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
