Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Anna.
Ja, mamma, fast Selma är blind, har hon tänkt
öfver hvarjehanda. Och så god hon ar! —Jag önskar
jag kunde likna henne!
majorskan (ömt, smeker Alina).
Du, Anna, mitt kära barn, du är väl god, om
någon är det, och behöfver inte lära det af andra.
(Springer upp.) Men det är då för galet, att Ellen
inte kommer hem. Hon har ju inte sin toalett färdig
för balen i afton. (Smeker Anna.) Kan jag inte
öfvertala dig att följa med, Anna?
Anna (bestämdt).
Nej, då inte Karl har tid, så — (Vänligt.) Men
du skall gå, lilla mamma, du, som är så road af
bjudningar!
MaJOPSKAN (runkar på hufvudet).
Ah, du vet väl, att jag inte har toalett till en så
elegant bal och inte rad att för egen del —• nej, nej.
— Men jag ville så gärna, att ni, mina barn–
Anna (kysser henne).
Kära mamma, du tänker bara på oss! (Detringer.)
Majorskan.
Nå ändtligen! Nu komma Viktor och Ellen!
(Man hor skratt och glam i tamburen. Därpå inkomma
Viktor och Ellen hurtigt. Båda äro klädda i eleganta
vinterdräkter och bära skridskor på armen. De ställa
dörren öppen efter sig.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
