Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
rätt, Anna, jag handlade illa emot henne. Tro mig,
denna sak har ofta oroat mig; men du får inte
anse mig sämre, än jag är. — Då jag lärde känna
dig, skref jag till henne — ärligt, uppriktigt, och
sade, att jag älskade en annan, att jag ville betala
henne — —• —
Anna.
Och hon?
Karl (harmset),
Hon! Ja, hon sände brefvet tillbaka med ett
ohöfligt tillägg, att hon inte ville mottaga pänningar
af mig, att hon —
Anna.
Kallar du det ohdflighet, Karl? — Skulle du
velat mottaga nådepängar af den, som bedragit dig
och beröfvat dig allt, som ger lifvet något värde?
— Och nu (häftigt) hur vill du, att jag skall kunna
tro på dens kärlek, som en gång sä hjärtlöst
trampat kärleken under sina fötter! — [Med smärta.) O,
Karl, hvarför gjorde du detta? ■— Hvarför narrade
du mig att fästa mitt hjärta vid dig? Hvarför sade
du mig intet? — Ack, jag trodde så fullt och fast
pä dig!
Karl (bedjande).
Förlåt mig, Anna! — Jag vill med en hel
lefnads kärlek försona detta emot dig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
