Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Karl, utan att se upp.) Ja, Anna, förlåt mig; men jag
kan inte hjålpa det. — Hon var mig en gång sa kär,
och jag har handlat så illa emot henne!
Anna (mildt).
Nu förstår jag dig!
Karl (vekt).
Tack, Anna, tack! — Ja, du kan ej tro, hur ofta
jag tänkt på henne med smärta och ånger! Hon var
så god, så god! — Om hon blott hade förlåtit mig! —
Anna (stilla).
Hon kar förlåtit dig, Karl.
Karl (öfverraskad).
Hur vet du?
Anna.
Jag har vakat hos henne i natt. Hennes sista
ord, då jag gick, var en kärleksfull helsning till dig.
Karl.
Du! Du vakat hos henne! Anna, du är en
engel! — (Misstänksamt.) Men hvarför har du inte sagt
något förr — i går kväll?
Anna.
Jag visste inte då —
Karl.
När fick du veta?
Anna.
I natt — Elisabet —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
