- Project Runeberg -  1846 och 1946. Feeriskt lustspel i 2 akter och 4 tablåer /
5

(1892) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förrådsrum för allt möjligt skräp. Tro mig, min Hildur,
det slutas aldrig väl på det sättet.

hildur. Det tror äfven jag; men du hade väl
åtminstone för denna enda gång kunnat gå in på hans ideer, —
du har nu förstört alltsammans.

adelmark. Jag kan inte vara en bedragare. Jag kan
inte hjelpa en feberpatient att kasta sig ut genom fönstret.

hildur. Men det anstår inte heller en förståndig
menniska att rasa mot en feberpatient, och allraminst en
läkare. Med mildhet och skonsamhet måste han behandlas,
och ett litet medgifvande å din sida hade . . .

adelmark. Ja, jag märker, att jag är misshaglig och
motbjudande i allas ögon. Det återstod bara, att äfven
du . . . Nå, välan, jag är en öfverflödig person på detta
ställe. — Jag visste det redan förut . . . jag vet till och med,
att jag har en lyckligare rival, som — men det är
detsamma — farväl!

hildur. Farväl, min herre!

adelmark. Farväl, min nådiga! (Bockar sig och går till
dörren, men stannar der och ser sig om.
) Farväl! Jag går för
sista gången. (Går ut, men återvänder genast.) Jag går, för
att aldrig återkomma mer! (Tager i dörren, men stannar och
vänder om.
) Vid Gud! — Jag hade dock fortjent ett enda
afskedsord!

hildur (som satt sig på en stol). Ett afskedsord? Jag
trodde ni redan hade gått.

adelmark (framträder hastigt). Det är omenskligt att
behandla mig med en sådan köld.

hildur. Jag kan inte hjelpa en feberpatient att kasta
sig ut genom fönstret.

adelmark (fattar Hildurs hand). Hildur, förlåt mig!
Den som älskar är ofta nog en större galning än den som
samlar antiqviteter. Var inte längre ond på mig, om du
inte vill se mig dö af förtviflan!

hildur (uppstiget). Åh nej! Inte passar det en stackars
flicka att vara ond. En karl älskar, och likväl gör han allt
i verlden för att plåga den han älskar. — Ju mer butter
och tråkig han ser ut, desto mer älskvärd tror han sig
vara. Hela dagen plågar han oss med sin svartsjuka, med
förebråelser, nycker, deklamationer och Gud vet icke allt.
För att riktigt förtjusa oss, förklarar han sig ledsen vid
lifvet och vill kasta sig i dödens armar, den stackars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ba1846/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free