Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamla aktrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att ni mottagit dess porträtt och att
Ni äfven gifvit henne hopp om räddning?”
Nu svarar Leicester något som jag nu inte kommer
ihåg. Elisabeth fortfar:
”Läs och blif stum”.
Nu säger Leicester något vackert igen, men som
jag inte kommer ihåg. Elisabeth ropar:
”Väl, olycklige!”
Nu svarar Leicester något förbannadt roligt, men
som jag inte heller kommer ihåg. Elisabeth rasar:
”Från mina ögon bort, förrädare! (slår omkull stolen)
Med gälla bifallsrop man nu mig öfverhopte
Och alla damerna dacapo ropte.
Ja, äfven när det motigt gick,
Publikens gunst jag röna fick.
Romeo och Juliette vi spelte — jag vill rysa! —
Jag spelade Juliette — och det var ingen nöd —
Men en kamrat mig lömskt en pris med prustrot bjöd,
Och Juliette, som skulle vara död,
I kistan började att nysa.
Men likafullt triumf jag njöt,
Publiken af förtjusning tjöt.
Från seger jag till seger for,
I alla brancher lika stor,
För ömkligt som för löjligt
Mitt sinne var så mjukt och böjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
