Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora öfvermakten stod lifvet att rädda, och en liten
återstod af befolkningen gjorde detta. Hela den öfriga
protestantiska menigheten fördes i fängelse, och deras land,
hus och ägodelar delades mellan Victor Amadeus’ katolska
soldater. Fängelserna blefvo öfverfulla och fångarnes
behandling så grym, att de stackars människorna
dogo massvis; de fingo sofva på bara marken i fängelser,
så fullpackade, att de kväfdes i sommarens stora
hetta. I följd häraf tilltogo också sjukdomar och död i
en så förfärlig grad, att efter sex månaders förlopp
endast 3,000 Waldenser ännu voro vid lif. Enträgna
föreställningar från de protestantiska makterna i Europa
förskaffade ändtligen friheten åt denna lilla återstod, men
de olyckliga landsflyktiga utgingo utblottade på allt, efter
att i många fall hafva beröfvats sina barn och sina
präster. De ställde sina steg mot Schweiz och måste midt
i den kallaste vintern öfverskrida Alperna, där flera
hundrade dogo af hunger och köld på vägen. Tre år
senare banade sig en liten skara af åttahundra af dessa
oförfärade landsflyktiga, anförda af Arnaud, åter väg
tillbaka till sina dalar, och han har själf berättat
historien, huru de därunder besegrade oöfvervinneliga
svårigheter. (Waldensernas ärorika återkomst till sina dalar,
af Arnaud.)
Äro flere prof på romerska påfvarnes förföljelsevanvett
af nöden? Se då på Irland år 1641, då de
romerska biskoparne kungjorde ett ”religionskrig” och genom
alla medel, som stodo dem till buds, eggade folket till
blodbad på protestanterne. I norr, i söder, i öster och
väster, öfver hela ön flöt protestantiskt blod i strömmar,
husen förvandlades till aska, byar och städer så godt
som förstördes i denna förbittrade strid; till och med
protestanternes nötboskap pinades omänskligt. Den enda
begrafning, som bestods dessa martyrer, var att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
