Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fromma — ”de heliga” — de utvalda kallade och trogna
och de allena skola neka att underkasta sig denna makt.
Och synen visar äfven, att de skola göra detta med
fara för sitt lif och ofta äfven på bekostnad af själfva
lifvet. Hur bokstafligt och förskräckligt denna
förutsägelse gått i fullbordan i påfvedömets historia, visar oss
föregående öfverblick öfver de förföljelser, hvilka anställts
mot de så kallade kättarne.
Påfliga väldets utsträckning och karaktär under de
mörka tidehvarfven kan man i våra dagar knappt göra
sig en föreställning om. Det är icke lätt, när man
betraktar den förruttnade stubben af en gammal ek, att
föreställa sig, hurudant trädet varit under dess ärorika
ungdomsdagar och i sin kraftfulla mogna ålder, huru
dess väldiga grenar skjutit ut åt alla håll, öfverskuggande
lägre växter i tusental, huru stormarna förgäfves
angripit detta träd, hvilket orkanerna endast förmått att slå
än fastare rot i marken, huru vackert trädet sett ut i
sin ljusgröna vårdräkt, huru präktigt det lyst i sin
rödaktiga höstskrud, och huru det ena släktet fåglar efter
det andra kommit för att söka skydd på dess grenar,
under det att vildsvinen närt sig af dess ollon. De
århundraden, hvilka gått öfver trädet, hafva endast
kvarlämnat otydliga spår af hvad det varit, och likväl berättar
själfva stubbens omfång en historia om all denna nu
förintade kraft och härlighet. På samma sätt är det med
de romerska påfvarnes makt. Världen småler nu med
fog åt den stackars gamle mannens barnsliga, stolta och
orimliga anspråk, hvilken sitter på St. Peters stol i sitt
fängelse i palatset Vatikanen i Rom. Världen lyssnar
till hans högljudda fordran på ofelbarhet med ett hånlöje
och hör hans vanmäktiga förbannelser mot vetenskap
och litteratur, mot social och religiös frihet med detta
lugna och medlidsamma förakt, hvarmed man betraktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
