Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Rom, och att de fortfarande göra anspråk på den; att
denna makt under många århundraden härskat öfver
alla västra Europas nationer, samt att den fortfarande
godkännes af alla katoliker, hvarhelst de bygga och bo.
Påfven Pius IX lyckönskade folket i Rom, att det
öfverallt i världen hade mer än två hundra millioner
bröder, hvilka äfvenledes voro hans undersåtar.
Genom påfvedömet har sålunda förutsägelsen:
”honom vardt makt gifven öfver alla stammar och folk och
nationer”, på det mest underbara sätt gått i fullbordan.
Tillämpningen af denna profetia på påfvedömet har
ibland betviflats på grund af detta uttrycks vidsträckta
bemärkelse. Men en jämförelse med andra ställen i den
heliga Skrift aflägsnar denna svårighet. Vi läsa hos
Matt. 3:e kap. 5 v.: ”Då gick Jerusalem och hela Judéen
och hela landet omkring Jordan ut till honom, och de
läto döpa sig af honom”. Och återigen i Apostlag.
9:e kap. 35 v.: ”Och honom sågo alla, som bodde i
Lydda och i Saron och de omvände sig till Herren”.
Orden alla och hela i dessa skriftspråk böra ju
uppfattas med ”begränsning”, ehuru en sådan icke står
angifven. Likaledes heter det i Dan. 3:e kap. 7 v., att då
Nebukadnezar uppreste sitt beläte, ”allt folk, släkter och
tungomål föllo ned och tillbådo". Men 2:dra versen i
samma kapitel visar, att endast furstarne och de
makthafvande bland dessa nationer voro närvarande; dessa
betraktas alltså såsom representanter för folket. På
samma sätt var hela kristenheten genom sina kyrkomöten,
hvilka representerade nationerna, underkastad
påfvarne i Rom. Förbehållet i texten af dem, ”hvilkas
namn äro skrifna i Lammets bok”, visar — alldeles
liksom när det heter, att alla, som voro i Israel, icke voro
af Israel — att icke alla de, hvilka lydde under påfvedömet,
äro till hjärtat, påfviska. Detta må icke förbises.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
