Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engelbrekt* Har ni hört sagan om räfven, som
fastnade i räfsaxen? Efler mycket bemödande fick
han slutligen sitt ben oskadadt derur; men bäst som
han jubilerade öfver sin seger, kom en varg och bet
af honom hnfvudet! (ränder dem ryggen och går.)
Hofsunne-s {till Bengt). Kunde han mena dig
med räfven, Bengt Podebusk? Det der djuret har
grofva ramar, men fint väderkorn. (går och förenar
sig med de öfrige hofmännen, hvilka med en
gyck-lande nyfikenhet betrakta Engelbrekt, som kort
derefter aflägsnar sig.)
Bengt Podebusk (för sig). Inte räfven; men
möjligtvis vargen (gnuggar händerna). Denna själ af
jern blir, utan att han sjelf vet det, ett verktyg i min
hand! Denne man är svafvpltrsden til) den mina, jag
lagt under Eriks tron. Sverige i »pprorl vår
segerfest ett gyckelspel! drottningens välde brutet! Den
helige fadren skymfadl Jag ville inte vara i Eriks
ställe! — inte nu.
SJUNDE SCENEN.
DE FÖRRA. CECILIA.
Cecilia (framskyndande till Bengt). Bengt, denna
lek är förskräcklig! Konungens kärlek, drottningens
förakt! Mda delarne trycka mig lika djupt till jorden!
Bengt Podebdsk. Cecilia, hvarje pulsåder af hans
hjerta, du eröfrar, döljer en perla för den krona,
som en dag mäste blifva min — Danmarks lysande
krona, bergad undan stormen af Erik Menveds ättling!
drottningens fall är detsamma som konungens.
Cecilia. Men mina samvetsqval! mitt fläckade
ryktel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
