Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hulken rik ersättning för hjertats orot — Ja — med
honom älskad och välsignad af verldon — Med
honom misskänd och förbannad! — Ah! — det är lika
skönt! — lika lyckgaligtl —
Ingeborg (som derunder följt sin moders
hänförelse). Och denna glädje, denna lycksalighet skola
aldrig skänkas migl
Ingrid. Ingeborg! en gång blir afven du maka.
Ingeborg* Nej, aldrig 1 [fattar sin moders hand
och för henne närmare avanlscenen) Ingen
underrättelse om honom? — du tiger! — På hela denna tid
ingenting om honom! — — han är död! — Jal —
du såg inte du, när han gick bort, hur blek hans
kind var, hur slocknande hans ögal — Han lefver
icke mer!
höRin. Abilgard lefver. Med några andra, trogna
tjenare följde han Drottning Philippa till det aflägsna
slott i Danmark, der hon ännu vistas, för alltid skiljd
frän sin gemål och hofvet. Men h var för tänka mer
på honom? — Här i denna fridens boning har du ju
Gudl En gång när kriget slutat, komina dina föräU
drar och förenade återvända vi till våra landsbygder.
Ingeborg. I denna fridens boning har jag Gml t
–––det var ju så du sade? — O, du känner into
du! — — Tyst. (för sin mor ål andra sidan) Dessa
tunga murar, kalla hjeitan, brinnande rökelsekar —
allt tecknar grafvens dysterhet, men icke lifvets
högtid ! Och när jag här skall bedja, fryser jag och
rör-mår ej bedja mer. — Hur annorlunda der oppe hland
våra fjell! Om somrarna — dessa doftande fält,
dessa brusande forsar, dessa nätter, för hvilka Guds
öga aldrig slöt sig; — om vintrarna — då hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
