Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger svärdet) Innan qvällen måste slottet vara vårt!
(går ut at andra sidan med de öfrige, utom Knut
Boson). . ,
’ (Trumhvirflar och trumpetstötar höraa
på afstand.)
FJERDE SCENEN.
KNUT BOSON. MÅNS BENGTSSON [häftigt framstörtande,
klädd som munk, med vandringsstaf).
Mans Bengtsson (till Knut Boson, som ämnar gå).
Vördige fader 1 (drager Jcapuchongcn frän sitt ansigte).
är jag inte mer igenkänd? — eller hafva
ansigtskno-torna för mycket skjutit fram och söndersprängt de
kända anletsdragen af Natt och Dags förföljda ätt! —
Om det så är, så (lager Knut Bosons hand och
lägger den på sitt bröst) lägg din hand på detta hjerta
— låt våra pulsar mötas ■— de förstå hvarandra —
de hviska samma språk, ocli detta språk är hämd!
Knut Boson. Tyst, du rasar! hvad vill du här?
Mans Bengtsson. Frågar du det sårade lejonet,
hvad det vill, när det störtar på sin fiende!
Knut Boson. Ilvar är din far?
Mans Bengtsson. Få Göksholm, der han håller
sig dold.
Knut Boson. I sjelfva grannskapet af Örebro,
der Engelbrekts anhöriga vistas! är han då Iran
förståndet? — och du?
Måns Bengtsson. Jag är galnare än han. Dag
och natt vädrar jag i min fiendes spår. Men är jag
då den enda grenen af min urgamla ätt, som sträcker
sig stolt och fri mot höjden, medan alla de öfriga
sloka mot jorden vid min fiendes fotl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
