Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»H varför förmodar da det T»
»Hon sade, att du var något enformig; men det
brakar du vanligtvis inte vara.»
»Det var för det jag oupphörligen talade om dig,»
tänkte Axner, men sade det icke; »men om jag skall
säga dig min tanke rent ut,» utlät han sig tydligare,
»så passar den der flickan aldrig för dig, bror Hök
. . . hon är inte den milda, anspråkslösa varelse, som
skulle kunna göra dig lycklig.»
»Du år inte riktigt nöjd med henne, det ser jag
nog,» sade Hök, högligen missnöjd med sin vän; »det
är så vanligt med er, läkare ... det behöfs lansetter,
för att öppna era hjertan!» hvarefter han vände sig
ora och linkade bort.
»Du behöfver en fyrtiåttapunding, för att öppna
hennes,» yttrade Axner för sig sjelf, med en
deltagande blick på sin vän.
Axner kände sig i behof af frisk luft och närmade
sig dörren, men stannade, uppfångande följande
samtal mellan två herrar:
»Hur gammal är hon?»
»Femton år, som jag faört.»
»En sakramenskade kokett unge!»
»Tycker du det?»
»Det måtte väl inte vara konst att se.»
»Åhja visserligen . . . men vacker är hon.»
»Det är inte hennes förljenst.»
»Syperba blå ögon . . . charmant ljust hår!»
»Kan väl vara.»
»Och rik, bror! f-n så rik ... en half million, du!»
»Inga uppfostra sina barn så illa, som rika
föräldrar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
