Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axner sjönk genast ett godt stycke ner i djuptet, men
▼ar snart uppe med bufvudet öfyer Tattenytan. Han
sig nu den lilla båten ligga med kölen i vädret Med
några raska simtag var han bredvid densamma och
lyckades hastigt nog komma upp på den. Sittande grensle
öfver kölen, kastade han nu sina blickar åt alla sidor
af’ det glittrande vattnet och upptäckte snart några
famnar från båten ett hufvud, i hvars af månen
upplysta ansigte den högsta förskräckelse oeh förtviflan
uppenbarade sig. Axner ryste och tyckte sig se Necken,
när ban höjer sig ur djupet, för att skåda upp mot den
himmel, han för evigt förlorat.
Hufvudet närmade sig båten och en hand, som
upp-stack ur djupet, fattade häftigt tag i Axners ben.
Medelst en spark befriade denne genast sitt ben från den
omfattande handen, ocb med ett skrik försvann
hufvudet under vattnet.
På något afstånd från båten uppkom ånyo hufvudet
och en hemsk röst genomträngde höstqvällen.
»Hjelp! hjelp! jag sjunker! jag sjunker!»
Hufvudet nalkades ånyo båten och en hand höll sig
fast i dess kant.
»Rädda mig! rädda mig!» hördes samma röst;
»kläderna dra ner mig i djupet!» #
»Befall din själ i Guds hand, ty du måste döl»
svarade Axner med dof stämma.
»Nej, nej! nåd! nåd!» bönfölls nedanför båten så
klagande, att det genomskar Axners hjerta.
»I nie år bar du förföljt mig . . . traktat efter mitt
lif.»
»Nåd!»
»Återgifven åt lifvet, skulle du ytterligare förfölja
mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
