- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
300

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mtm del var (or Bårknriigt: langt ifrån att
deltaga i den allmänna munterheten. satt doktorn Stan,
ömsom bleknande, oun rodnande.

•Mår doktora illat» fdpde grefvinnan bekymrad.

»Nej, rust ieke, beaaes nid.* stanuaade Arner;
imca . . . nea jag blir alltid så upphettad, når. . .
aår jag druckit té, hvilket jag högst sållaa brakar
drkkaj»

Derefter steg ban npp frao sin stol och gick till ett
mindre mahognybord, som med sia kristallkaraff isadt
▼atten stod i ett horn af kabinettet. Sedan han
drue-kit ett glas, Stertog han sin förra plats bland det
upprymda, glada grefliga såliskape«.

Grefren fortfor att upplåsa det ena stycket efter det
andra, alltid med jablande bifall af pluraliteten, som
derjemte tillåt sig hrarjebanda naiva, men något elaka
infall och ti I lå gg, i hvilken konst fröken Anrora
visade sig ovanligt öfverlågsen. Arner bjöd visserligen
till, för sillskaps skall, att draga på mnnnen, men det
gick nigot trögt med den saken; dock bekämpade han
temligen lyckligt sina ansigtsrörelser.

Hvarje infall af den humoristiska unga damen gaf
åfven anledning till stormande applåder från
föräldrar-nes och fästmannens sida, men aldrig någonsin från
den oefterrättlige doktoros. Tvärtom tycktes hans blick
alltid vid sådana tillfällen antaga en viss stränghet,
uppblandad med något som liknade förakt.

»Det ser ut som doktorn inte tycker, att det är
roligt,» utbrast fröken Aurora med mycken
förtrytsam-bet; ty hon bade förgäfves väntat på något högljudt
bifall från hans läppar, eller att han åtminstone med
något tecken skulle röja, att hennes qvicka satirer icke
halkat förbi döfva öron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free