- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
310

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aorons sjuksäng och ståndigt nrk i den förmodan,
att Lalla och hon vore en och samma person, ända Ulls
nn, då man sökte öfvertyga honom om motsatsen.

Allt detta berattades med den mest lågaode
vältalighet, ty det rar hjertats vältalighet, sirad af
barndomsminnets blommor. De fyra, som åborde honom,
lyssnade till hans ord som till den sköoaste predikan,
och de rika och vevlande känslor, k varat talaren
derender intogs, återspeglades troget i deras deltagande
anletsdrag, deras tårade ögon.

»Han är sublim!» hviskede A a rora till sin älskare.

»Ja, hnr lyckligt att det inte var do!» svarade denne,
som kände en svartsjukans tagg i sitt bröst.

»Hvilket bjerta!» hriskade grefvinnan till sin man.

»En förträfflig ung man !• yttrade grefveo.

När Avner åndtligcn slutat sin berättelse, hvaruti
ieke beller förglömdes uppträdet på brunnsbalen, der
engeln i bans bröst förlorade sina skära ringar, blef
det en djup tystnad, som varade långe. Talaren
tycktes bafva mycket annat, som ban ville hafva fram,
men icke kunde finna ord för, och åhörarne syntes
vänta på mera.

Men då ingenting mera kom, bröt grefve
Friisen-hjelm tystnaden och, i det ban räckte manuskriptet till
läkaren, sade ban:

»Detta tillbör nu er, ocb ännu en gång förlåt oss för
det skämt, vi tillåtit oss deröfver ... vi skulle gerna
vilja bebålla del såsom ett minne af denna dag . . . men
vi skola i er person bafva ett ännu skönare minne, ty
från denna dag boppas vi få anse herr doktorn för en
af våra intimaste vänner.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free