- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
456

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stork svarar ej, han har ej tid att svara. De
blodströmmar, han utgjuter, synas endast mångdubbla
kraften i det jettehjul, som drifver hans armar och ben, och
stångjernshamrarne gå af sig sjelfve, utan att lyssna
eller behöfva lyssna till menniskans manande ord.

Axner, icke på långt når egande jettens kraft,
besitter dock hjeltcns lugn. Han inser, att, om han ocb
hans väldige vapendragare endast några minuter till
förmådde hålla stånd mot massan, skulle de båda vara
räddade, ty det vore icke tänkbart, att i en stad, med
den polis och garnison, som Petersburgs, hjelp kunde
länge uteblifva. Men för att hålla stånd, behöfdes
andra vapen än blotta armarne, ty han ser de
aflägs-nare mushikerne lossa från bältet de skarpa yxorna,
Byska arbetarnes universal-instrumenter, och derefter
langa dem öfver bufvudena till dem, som vältra kring
stridens blodiga medelpunkt. Han hviskar några ord
i Storks öra, hvarcfter begge, på en gång görande ett
hastigt utfall, fånga åt sig hvar sin yxa ur händerna
på tvenne Ryssar, i samma ögonblick desse emottagit
dem af bakomträngande kamrater.

»Bra, bra, herre!» ropar Stork, lyftande yxan öfver
sitt hufvud; »nu skall Juni månad bli slagtmånaden i
Byssarnes almanack! ... det här kom jag inte att tänka
på . . . f-n förbanna, jag del gjorde! . . . bär ha vi
rakknifvar för långskäggen, så att både haka och näsa
ska dansa!»

Nu börja den blodiga bardalekens mest blodiga
stunder. Det var en hemsk, men icke desto mindre
majestätisk syn, att skåda dessa tvenne mån, hvilka
kämpade mot en oräknelig folkskara, nedgjorde allt,
som omkring dem fanns, och fyllde äfven deras bröst
med förskräckelse, hvilka genom afståndet stodo fria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free