Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen föll värjan nr fägtmästarens hand ner på
golfvet med sorglig klang; men ännu sorgligare var
det utrop, hvarunder den vapenlöse störtade fram mot
Axner, i hvars armar han dignade.
»Adolf! Adolf! hjelp mig! . . . rädda . . . rädda din
olycklige vän!» bad nu atleten med ett barns klagande
stämma.
Läkaren släpade ungdomsvännen in i sängkammaren,
afklädde honom, lade honom, skötte honom; men
När aftonsolen nickade sitt afsked in i fönsterna på
den nye öfverstens ståtliga hus, föllo dess strålar
öf-ver den Svenske läkarens gestalt, hvilken satt
hop-krumpen, maktlös och drypande af svett, på en
länstol invid ett af salens öppnade fönster. Det festligt
dukade bordet syntes ännu i samma skick, som när
läkaren sex timmar förut inträdde i våningen.
Kon-fektyrerna, desertfrukterna och vinkarafferna,
öfver-gifna af menniskan, prunkade nu blott för hvarandra.
Läkaren var allena, ty inga gäster hade kommit och
allt busfolket hade flytt; han var allena, ty den
fri-kostige värden, den gode husbonden bade också flytt,
dock icke hans vanställda stoft, men hans ungdomlige,
odödlige ande.
Omkring fyra veckor derefter åternjöt Petersburg
sitt vanliga, ehuru alltid dofva, lugn. Dc svarta,
olycksbådande bokståfverna hade försvunnit från portalerna
och man hemtade andan efter de utståndna fasorna,
sedan fasornas engel eller demon lemnat kejsarstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
