Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X kapitlet - Förbi Dijon, Monterreau och Fontainebleau till Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle vi dröja vid dessa vatten, då det fanns ännu vackrare
sådana i den oförgätliga Norden, i hemlandets skogar och dalar, och
därför åkte vi på.
Vid Vallorbes, högt uppe på en backe, kommo vi underfund
med att vi voro i Frankrike, ty de franska tullsnokarna började
att utföra sina ämbetsuppdrag. De voro de mest näsvisa
personer, som vi hade att göra med på hela resan, men biljetten på
Hamburg-American linien höll dem undan från sina vandalistiska
försök. En del kappsäckar kastades dock ut på marken
oaktadt ägarens protester. Om det gick för alla att få sitt åter,
kunde jag inte få reda på. Vi ledo ingen nöd.
Marken blir jämnare så snart vi komma ett stycke in i
frankernas land. Jorden syntes vara ganska bördig och en stor mängd
af större egendomar lågo utefter vägen. Grödan var ännu inte
mogen, men såg rätt bra ut. Hvete, hafre, råg och potatis
utgjorde den allmännast förekommande grödan. Husen se
snygga ut oeh ordning och reda rådde allestädes. Man fick nu mat
på tåget mot en rundlig betalning och drickspengar hette här
"pourboire" i stället för "maccaroni", som vi nu en tid varit
vana vid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
