- Project Runeberg -  Under Furor och Palmer /
193

(1916) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV kapitlet - Lyckligt hemma - Välkomstfest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lyckligt hemma.



I Salina kommo de hemmavarande barnen oss till möte och
vid stationen i Lindsborg syntes det som om hela församlingen
hade kommit ut för att välkomna oss åter. Vännen J. O.
Sundström skjutsade oss hem i sin nya präktiga automobil och så voro
vi åter bland de våra i det nya hemmet. Med rörda känslor hade
vi besökt det gamla på andra sidan oceanen, nu var det lika
känsligt att hafva en gång till hittat till det nya i det bekanta
Kansas och det kärvordna Lindsborg.

Några minuter efter det att vi kommit in kommo dr. och fru
Ernst F. Pihlblad för att bjuda oss välkomna och höra litet från
vår äfventyrliga färd, samt finna ut om det var sant som
ryktena här vetat omförmäla, att jag varit arresterad som spion i
Tyskland samt att jag blef kallad ut för att mobilisera med de
öfriga i Sverige. Intetdera var verkligt. Vi hade haft det litet
oroligt, men det var mera af fruktan för att någonting skulle
hända, än att något händt. Det enda, som något grämde oss
var, att vi reste hem tidigare än som tänkt var, ty vi hade så
mycket som vi skulle uträttadt i Sverige som blef lämnadt
därför att vi foro hem i sådan hast.

Det var ej förrän långt efteråt som det kom till vår
kännedom, att det vardt ett stort missnöje bland amerika-svenskarne i
Göteborg, då det blef bekant att vi hade rest. De syntes ha fått
för sig, att det var min plikt att stanna och se till att alla andra
kommo i väg ordentligt innan jag reste hem. Men man ser i
dylika lägen till engen välfärd först.

Välkomstfest.



Inom ett par tre dagar blefvo vi bjudna till kyrkan en kväll.
Utom så väl som inom kyrkan strålade de elektriska ljusen i all
sin prakt. Det var visst första gången de brunnit sedan de
insatts. Kyrkorådets sekreterare Francis Johnson och trusteernas
ordförande Carl Bengtson hade hämtat oss och vi infördes i
kyrkan under det att musikkåren spelade och församlingen reste på
sig. Då vi intagit de för oss anordnade platserna, tog dr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free