Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också varit på maskeraden i natt, och jag dansade
polka med en kavaljer i husaruniform.
packalin. Himmel! Skulle ni vara min sköna
turkinna, som jag förföljde hela natten! Ack, hvad
hon var söt, när hon satte hufvudet på sned och
vred på högra foten. — (Aurora intar den ställning
han beskrifver.) Tjusande Zaide! Himmelska Zerafima!
aurora (afsides). Kors, hvad han ger mig många
vackra namn!
packalin. Mekkas ambradoft! Paradisets
guldblomma! Jungfru Maria nyckelpiga!
aurora. Hvad menar herrn med det?
packalin. Mahomets sol! Hjälp mig att vräka
omkull den här mellanväggen. Om ni inte flytt ifrån
mig på maskeraden, hade jag ämnat tillbjuda er mitt
hjärta, mitt namn och hela min förmögenhet.
aurora. Men hvad skulle det där andra
fruntimret i svarta dominon, som ni följde, säga, om hon
hörde denna kärleksförklaring.
packalin. Jag anhåller på mina knän — jag
bedyrar att jag ligger på knä — att ni inte talar
ett ord om den svarta dominon — jag hatar alla
svarta dominor — — jag blef rysligt bedragen.
aurora. Bedragen? På hvad sätt?
packalin. Tröstlös öfver, att ni flytt ifrån mig,
anammade jag ett fruntimmer i svart domino, ty hon
liknade er till växten. Jag bjöd henne på supé,
och hon började gnaga på en hjärpvinge. Man kan
inte rätt bekvämt äta hjärpe, när man har ett skägg
af taft för munnen. — Hon var därför tvungen att
lyfta på masken, och då — då fick jag se ett
ansikte, som säkert varit mycket vackert för femti år
sedan. — Förskräckt flydde jag på ögonblicket; men
hon förföljde mig — ja, hon förföljde mig till och
med på gatan, ty i förskräckelsen hade jag glömt
att betala supén, hvilken hon således själf måste
likvidera. Var det inte rätt åt henne? ... Är det
inte billigt att man får plikta för ful uppsyn?
aurora. Men herrn hade bjudit upp mig till
sista polkan. — Var det artigt att glömma det?
packalin. Hvad! Är jag skyldig er en polka? Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
