- Project Runeberg -  Järnbäraren. Skådespel i tre akter och sex tablåer (1892) /
6

(1892) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smedsgesällen. Jo, så här svarade han: visst ä’ det
ruskigt, min vän, men lycklig du som slipper gå tillbaka.
kusken. Men såg han inte ledsen ut i alk fail?
smedsgesällen. Hur fan kan man vara ledsen, nar
man så der storståtligt får färdas fram på gatorna och när
alla gapa på en, liksom man vore en förfaseligt förnäm
person, och när man ä’ så tvärsäker på sin salighet som
presten säger.

Andra scenen.

DE FÖRRE. JÄGER och DAHL (ifrän fonden).

dahl (klädd som fårgargesåll). Så äro vi då sent
omsider här, men det är första och sista gången jag följer dig
på dina folkvandringar. Det fördömda förklät snärjer in
benen på mig, och kölden är förfärlig.

jäger. En fårgargesäll som du får inte klaga öfver

köld. Föreställ dig, att du ligger på knä vid en isvak och
sköljer garn och lärftsstycken, sedan du nyss förut stekt dig
vid kypen.

dahl. Jag blir ej färgargesäll en gång till, jag älskar
ingen lyx i kulörer — jag vill inte vara en vandrande
regnbåge i tjugu graders köld. Sjelfva himmeln har inte sådan,
och jag vill inte vara för mer än den.

jäger. Gifve Gud, att våra mödrar, i stället för att

insvepa sina barn i skinn från hufvud till fot, hade rullat
oss i snödrifvan hvar vintermorgon, så hade vi inte som
barn behöft plågas af frossa och skarlakansfebrar och sedan
som män, misshandlas af obarmhertiga skräddare för våra
dyrbara tulubbers skull.

dahl. Men om någon skulle igenkänna oss i de här
vackra kostymerna, kunde man tro, att vi börjat fly till
finkeln, sedan vi ledsnat på champagnen!

jäger. Det är alltid smickrande att spela en annan
roll än sin egen. Jag känner gamla hoflröknar, som skryta
öfver att de vid tjugu år spelt bondflickor så naturligt, att
hela verlden trott att de i all sin da’r mjölkat kor och gått
i vall med fåren. För öfrigt riskerar jag mer än då. Den
som är arftagare till två stora jernbruk får klanderfritt göra
hvad han vill; men jag miste bestämdt min fiskalstjenst i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bajarnplay/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free